‘‘demonic possession’’ (see my prio

‘‘demonic possession’’ (see my prior post), Jung’s psychological construct of the shadow corresponds to yet differs fundamentally from the idea of the Devil or Satan in theology. As a parson’s son, Jung was steeped in the Protestant mythos, digested the rich symbolism of Catholicism, and studied the other great religious and philosophical systems. But, as a physician and psychiatrist, he intentionally employed the more mundane, banal, less esoteric or metaphysical and, therefore more rational terminology ‘‘the shadow’’ and ‘‘the unconscious’’ instead of the traditional religious language of god, devil, daimon or mana. For Jung, depth psychological designations such as the shadow or the unconscious, were ‘‘coined for scientific purposes, and [are] far better suited to dispassionate observation which makes no metaphysical claims than are the transcendental concepts, which are controversial and therefore tend to breed fanaticism’’ (cited in Diamond, p. 97).

Results (Swedish) 1:

'' demonisk besatthet '' (se mitt tidigare inlägg), Jungs psykologisk konstruktion av skuggan motsvarar ändå skilja sig åt grundläggande från idén om djävulen eller Satan i teologi. Som en parson son, Jung var genomsyrad av den protestantiska mythos, smält rika symboliken i katolicismen, och studerade de andra stora religiösa och filosofiska system. Men som läkare och psykiater, han anställd avsiktligt mer vardagliga, banal, mindre esoteriska eller metafysiska och, därför mer rationell terminologin '' skuggan '' och '' omedvetna '' i stället för traditionella religiösa språket av Gud, djävulen, daimon eller mana. För Jung, djup psykologisk beteckningar liksom skuggan eller omedvetna, var '' myntade för vetenskapliga ändamål, och [är] långt bättre lämpade för saklig observation som gör inga metafysiska anspråk än är de transcendentala begrepp, som är kontroversiell och därför tenderar att häcka fanatism '' (ovan i Diamond, s. 97).

Results (Swedish) 2:

'' Demonisk besittning '' (se min tidigare inlägg), Jungs psykologiska konstruktion av skuggan motsvarar ännu skiljer sig fundamentalt från idén om djävulen eller Satan i teologi. Som präst son, var Jung genomsyrad av den protestantiska mythos, diger rika symbolik katolicismen, och studerade andra stora religiösa och filosofiska system. Men, som en läkare och psykiater, han avsiktligt använde mer vardagliga, banala, mindre esoteriska eller metafysiska och därför mer rationell terminologi '' skuggan '' och '' det omedvetna '' i stället för den traditionella religiösa språket gud, djävulen , daimon eller mana. För Jung, djup psykologiska beteckningar som skugga eller medvetslös, var '' myntade för vetenskapliga ändamål, och [är] mycket bättre lämpad för opartisk observation som gör inga metafysiska anspråk än de transcendentala begrepp, som är kontroversiella och tenderar därför att föder fanatism '' (ovan Diamond, s. 97).